Internationellt samarbete:
Källa HCK-Information nr 3-4/1976

Trots alla brister har handikappolitiken i vårt land till stor del nått längre än i anda länder. Men vi ska komma ihåg att vi fått många viktiga impulser utifrån som varit av stor betydelse för den svenska utvecklingen. Vi har alltjämt och kommer alltid att ha oerhört mycket att lära av vad som görs på flera håll utanför vårt land.

Det är t ex livsviktigt för oss att hålla kontakt med internationellt forsknings- och utvecklingsarbete av flera olika slag. I många fall är ett utbyggt internationellt samarbete nödvändigt för att det ska bli goda resultat. Det gäller t ex i fråga om utvecklingen av tekniska hjälpmedel. Ett litet land kan inte klara den utvecklingen helt på egen hand. Särskilt ligger det nära till för oss att utveckla vårt samarbete med övriga nordiska länder.

Men det är inte bara med tanke på den nytta vi själva kan få av det som vi vill utveckla vårt internationella och internordiska samarbete. Hel a den politik som handikapprörelsen ställer krav på är i första hand ett uttryck för en allmän mänsklig solidaritetsuppfattning. Och det är just i det internationella arbetet som kravet på den allmänmänskliga solidaritet utsetts för sitt hårdaste prov. Ty ute i världen möter det jättelika u-landsproblemet.

Det finns många miljoner människor i u-länderna som blivit handikappade på grund av ren svält som hindrat hjärnans växt och bromsat den övriga utvecklingen hos foster och spädbarn, eller på grund av hygieniska brister i miljön eller brist på hälso- och sjukvårdsresurser. Det är ingen tröst att en stor del av dessa handikappade dör i förtid. Många lever också kvar. Till mycket stor del beror den allmänna underutvecklingen just på detta faktum att en sådan stor del av befolkningen saknar förmåga att fungera på normalt sätt.

Bara för att ta ett enda exempel: Det finns miljoner blinda människor som skulle kunna botas till en begränsad kostnad, men som nu inte har en chans att få en sådan bot.
Handikapprörelsen kräver att svenska staten, dels direkt och dels visa sina bidrag till olika FN-organ, verkar för bättre handikappförebyggande insatser i u-länder och för stöd åt sådana åtgärder för handikappade som börjar växa fram i liten skala även i u-landsvärlden.

En del av våra handikappförbund deltar i ett internationellt samarbete för särskilda handikappgrupper, t ex för rörelsehindrade, blinda och utvecklingsstörda. Även för andra grupper, t ex allergisjuka och psoriatiker, har ett sådant arbete börjat utvecklas, i vart fall på nordisk bas. Det är naturligt att detta specialiserade internationella arbete ytterligare utvecklas.

De problem sim möter i det internationella arbetet är emellertid till stor del ungefär samma slag för olika grupper. Det är därför av värde att även utveckla ett samråd inom handikapprörelsen för detta syfte.
Dessutom har HCK anledning att utveckla en samverkan med motsvarande samarbetsorgan på handikappområdet som finns i andra nordiska länder och även utanför Norden och att dessutom delta i arbetet inom t ex Rehabilitation International som alltmer börjat intressera sig för även för andra handikappgrupper än rörelsehindrade.
Rickard Sterner