Varför våroffensiv?
Richard Sterner
Handikappsamverkan nr 2/1974

Varför våroffensiv?

Ska det nu återigen skrikas om eftersatta behov för handikappade? Trots att det uträttats så mycket för dem. Varför inte någon gång tala om hur mycket bra som gjorts? Hur mycket i de flesta fall är bättre för handikappade här i landet än i andra länder.

Jo, vi erkänner att det gjorts stora framsteg i handikapparbetet. Men det är ju inte för att applådera sin vi driver våra handikappföreningar. Det som vi har på dagordningen är naturligtvis allt det som brister. Vi är bara i början med det bygge som ska ge oss ett samhälle för alla! Det är ett stort bygge. Det kommer att göra bättre inte bara för dem som nu är handikappade – utan för alla andra också. Och vi hör till dem som allra bäst kan förklara varför detta bygge är så angeläget.

Våra medlemmar är de som mest direkt känner var skon klämmer.
Vi skulle svika vår uppgift om vi inte förde fram all den kritik som är berättigad. Min protes passar inte, säger en, det gör ont. Eller jag sitter isolerad därför att färdtjänsten sviktar. Mitt handikappade barn får inte den rätta undervisningen och träningen, säger en annan. Jag är psykiskt sjuk och känner mig illa behandlad i mentalvården, säger en tredje. Jag har fastnat i kön till rehabkliniken. Eller jag har varken jobb eller meningsfull sysselsättning…

Inte kan vi nöja oss med att svara att det finns andra som fått passande proteser, som har lyckats övervinna sin isolering, som fått effektiv sjukvård etc? Det vore att håna människor som lider.
Men behöver det göras så mycket mer för att väcka medlidande med de handikappade? Nej, det är inte medlidandekänslan vi vill stärka. Den ger oss ingenting utom möjligen en välgörenhetsslant. Vi vill skapa kunskap om vad som ska göras och hur. Och väsentligen av samhällets organ och som ett uttryck för mänskliga rättigheter.
Då gäller det för oss att ta i för att verkligen få fram vårt budskap.

Det vore kanske enkelt om det bara gällde några få konkreta saker. Men det är inte så enkelt. Ett handikapp berör alla sidor av en människas liv. Och problemen är tekniskt olika beroende på vilket handikapp eller vilken kombination av olika handikapp det gäller. Rent praktiskt blir det därför väldigt många olika ting som måste belysas. Även om principen om integrering och normalisering är gemensam.

De flesta av dessa olika problem ryms under de sex ämnes rubriker som valts för denna kampanj – fast mycket blir ju över förstås. I alla fall får vi tillfälle att demonstrera hur några viktiga problemkomplex ter sig från synpunkten av människor med olika slag av handikapp. Det är vår förhoppning att det ska bli en provkarta som åtminstone ger en föreställning om vidden och variationerna i hela det stora ämnet. Det är därför som vi går tillsammans alla 18 olika förbund. Och vi vill ju också på det sättet demonstrera styrkan i våra samlade krav.
Vi har ett aktuellt skäl också att ta i så kraftigt just nu. Det är det som vi kallar finanskylen. Det har satt en hård broms på en utveckling som tidigare var ganska snabb. Det har gjort oss mycket mer pessimistiska. Det är självklart att vi känner oro och vill ge uttryck för det.

Ska finanskrisen lösas på bekostnad av de svagaste?
Eller har det rent av blivit en strömkantring i hela den sociala utvecklingen? Kan vi motse en ännu starkare reaktion utlöst av krafter som vänder sig mot hela den känsla av mänsklig samhällssolidaritet som vi trodde var i färd med att byggas upp? I så fall är denna upplysningskampanj ännu mer befogad än vi förut räknade med! För vi ska inte tro att någonting är ödesbestämt. Utvecklingen beror i sista hand på vad människorna vill. Det är vår uppgift att stärka viljan att satsa på ett samhälle för alla byggt på mänsklig solidaritet.
Anm. Punkterna var:
Samhällsplaneringen
Arbetsmarknaden
Trafiken
Rehabiliteringen
Utbildningen
Kulturen