1968. Tre viktiga nyheter på handikappområdet
HCK-Information nr 2/1968
Ledare av Richard Sterner

Utan anspråk på fullständighet vill jag här notera tre viktiga nyheter på handikappområdet som får sin verkan från 1 juli 1968

HANDIKAPPINSTITUTET
Ett handikappinstitut inrättas genom samverkan mellan staten och Svenska Centralkommittén för Rehabilitering, SVCR. Det övertar flertalet av SVCR:s uppgifter, och det är meningen att dessa hädanefter skall drivas med allt starkare intensitet. Dock skall vi inte vänta oss några underverk under första året, ty dels har medelstilldelningen blivit mindre än väntat, beroende på att landstingen åtminstone inte ännu velat bidra, och dels kommer mycket arbete att under den närmaste tiden få ägnas åt förberedande planering. Så det gäller att bevaka att institutet i fortsättningen får de växande resurser som kommer att erfordras!

Handikapprörelsen blir representerad i styrelsen med Charles Hedkvist, De blindas förening, Göran Karlsson, De Handikappades Riksförbund, Richard Sterner, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn och Statens Handikappråd, på ordinarie platser och Åke Ahlsén, Hörselfrämjandet, på suppleantplats.

Institutet skall verka som en katalysator i fråga om forskning och utveckling av tekniska hjälpmedel, främst för rörelsehindrade, synsvaga och hörselskadade. Alltså formulera forskningsprojekt på sådant sätt att de blir aptitliga för forskningsfonder och för andra finansorgan, även självt bidra ned tekniskt utvecklingsarbete och kanske även viss begränsad forskning men i huvudsak intressera utomstående forskningsgrupper.

Institutet får vidare avgörande inflytande över vilka hjälpmedel som blir statsbidragsberättigade. De övertar nämligen de uppgifter som hittills skötts av hjälpmedels- och hörselvårdsnämnderna inom socialstyrelsen och skall dessutom göra eller låta göra funktionsprövningar av hjälpmedel. Här gäller det för institutet att samarbeta dels med socialstyrelsen och dels med de hjälpmedelscentraler som byggs ut i landstingen.

I detta sammanhang är det av värde att man, på förslag från handikapprörelsens sida, börjat bryta hål på den hittills i stort sett tillämpade principen att statsbidrag endast får utgå för hjälpmedel som särskilt konstruerats för handikappade – något som t ex ibland gjort det svårt för blinda som inte kan skriva med penna att få bidrag till en skrivmaskin som den blinde sannerligen kan behöva i många fall. Likaså har man, efter påtryckningar från handikapprörelsen, gett socialstyrelsen möjlighet att i vissa fall anförtro ordinationsrätten åt socialt utbildad personal som i många fall på ett bättre sätt än en läkare kan bedöma i vd mån ett behov föreligger. VI får se till att dessa möjligheter till praktiska uppmjukningar av ordinationsrätten utnyttjas!

Dessutom skall institutet bevaka handikappsynpunkterna på stads-, samhälls- och trafikplanering. Och slutligen skall det driva informationsverksamhet i de frågor de sysslar med.

SOCIALHJÄLPSLAGEN
Genom ett tillägg i socialhjälpslagen som träder i kraft 1 juli förpliktigas kommunerna att ”Åt den som vistas i kommunen” ge ”den omvårdnad som med hänsyn till hans behov och förhållanden i övrigt kan anses tillfredsställande”. Detta ord ”omvårdnad” är nytt – något utöver den ”hjälp” som förut stadgats. Vad det gäller är särskilt att handikappade skall få nödiga omsorger. Dessutom ålägges socialnämnden att ”göra sig väl förtrogen med den enskildes behov av omvårdnad” , dvs driva en uppsökande verksamhet.

Nu kan man väl ifrågasätta om flertalet primärkommuner verkligen har resurser att driva någon effektiv uppsökande verksamhet. Hittills har deras organ i allmänhet inte haft kontakt med mer än en bråkdel av de handikappade som bott inom deras gränser. Här får man emellertid förutsätta att de efterhand bygger upp ett samarbete med landstingen som i egenskap av sjukvårdshuvudmän har vida bättre resurser – och likasp med statliga organ som får ge dem råd om hur de kan gå till väga. Men i princip är det ändå bra att de fått detta åläggande.

OMSORGSLAGEN
För de utvecklingsstörda träder den nya omsorgslagen i kraft från den 1 juli. Där stadgas bl a följande nya omsorgsformer: förskola, träningsskola, särskild undervisning, utvidgad yrkesskola och yrkesträning, daghem, sysselsättning, inackorderingshem etc. Allt detta blir RÄTTIGHETER för de utvecklingsstörda.
RICHARD STERNER