Sammanställning
av ledare/debattinlägg av Rickard Sterner
En kort sammanfattning av innehållet i Richard Sterners artiklar.
Inger Persson i mars 2009.
Handikappförbundens samarbetsorgan/Handikapphistoriska Föreningen
Sterner 1967
Ams och dess arbetsvård - Samarbetet med AMS
får en eloge.
Läs hela artikeln
Handikapprörelsens samordningsproblem - Både
basorganisationer och samarbetsorgan behövs.
Läs hela artikeln
Samordning av samhällets handikappvård -
Problem med olika ansvarsnivåer.
Läs hela artikeln
Sterner 1968
Dåliga pensionsförmåner - För
dem som aldrig arbetat är pensionstillskott nödvändigt.
Läs hela artikeln
Jobspost för långtidssjuka
- Kritik mot SOU 1967:63 : Förmåner och avgifter i sluten
sjukvård. Efter 180 dagars vård tas avgift ut för
vårdens merkostnader. 1.100 kr per år får man
behålla.
Läs hela artikeln
Tre viktiga nyheter på Handikappområdet
- Handikappinstitutet bildas. Vistelsebegreppet införs i Socialhjälpslagen.
Ny Omsorgslag med Rättigheter
Läs hela artikeln
Undantagsföreteelser
Sammanfattning: När halv invaliditetsersättning infördes
för några år sedan, räknades det allmänt
med att detta skulle vara ett sätt att höja antalet som
fick del av denna förmån. Det var på det villkoret
som vi från handikapprörelsens sida inte protesterade.
Det blev inte någon påtaglig höjning i antalet
invaliditetsersättningar. Däremot dessa prutningar. Vi
känner oss bedragna.
Läs hela artikeln
Ålder och Handikapp på arbetsmarknaden
Sammanfattning: Skall inte yngre och medelålders handikappade
ha samma rätt som äldre arbetskraft om de mister sina
jobb, frågar Richard Sterner med anledning av propositionen
om stöd åt äldre arbetslösa som bygger på
KSA-utredningen (Försäkring och annat kontant stöd
vid arbetslöshet)
Läs hela artikeln
Upp
Sterner 1969
HCK behövs!
Sammanfattning: Handikappades utbildnings- och sysselsättningsfrågor
behandlas vid en smålandskonferens. handikapprörelsens
splittring, transportproblem, invaliditetsersättning, skyddade
verkstäder och terapi och lagstiftning, togs upp. Rubriken
från Smålandsposten var Ingen humanitet behövs.
Läs hela artikeln
Rörelsehindrades villkor
Sammanfattning: Ca 70 procent av de rullstolsbundna och ca 30 procent
av dem som använde käpp inte uppsökt någon
livsmedelsaffär eller post/bank under de ter närmaste
föregående månaderna.
Läs hela artikeln
Okränkbara pensioner
Sammanfattning: Ålderspensionärer får ha extra
inkomster, men inte förtidspensionärer!
Vi måste se över vårt pensionssystem från
den här synpunkten. Det verkar rehabiliteringsfientligt. Alldeles
särskilt för handikappade förtidspensionärer.
Vi behöver inte vara så ängsligt snåla med
deras små chanser att resa sig ur fattigdomen.
Läs hela artikeln
Om – På folkhemmets bakgård
Ekensteens kritik mot handikapprörelsen är orättvis.
Läs hela artikeln
Restriktivitet en hämndsko
Sammanfattning: Välgörande att statsrevisorerna angripit
den ojämnhet i praxis vid beviljande av förtidspensioner.
I Skaraborgs län 1963 avslog 35 procent, men i Kalmar län
knappt 2 procent av ansökningarna om förtidspension. Men
skillnaderna har minskat (1966). Naturligt att statsrevisorerna
begär åtgärder från riksförsäkringsverket.
Jag tror att det är angeläget att det inte får leda
till ökad restriktivitet.
Läs hela artikeln
Även den fattige har rätt att sova under Paris
broar
Sammanfattning: Jämlikhet. Ett huvudtema för 70-talet.
Göra det möjligt att använda sina rättigheter.
Läs hela artikeln
Upp
Sterner 1970
Handikappade är fattiga
Sammanfattning: Låginkomstutredningens reslutat presenteras.
Läs hela artikeln
Introduktion till ny tidning.
Handikappsamverkan ges ut för att kunna ge utåtriktad
information till samhällsorgan med flera
Läs hela artikeln
Lokala HCK-organisationer behövs
Sammanfattning: Nu behövs en samordnad lokal påtryckning,
som kan hjälpa till att förverkliga de intentioner som
ligger i socialhjälpslagens nya bestämmelser om primärkommunalt
ansvar för alla medborgare
Läs hela artikeln
Pensioner åt friska eller handikappade
Sammanfattning: tanken att sänka ålderspensioneringen
till 66 eller 65 år. Hör detta verkligen till det mest
angelägna? Riktigt att det blir lättare för människor
att få förtidspensioner i åldern 63-66. Vad kan
man finna genom en allmän sänkning av gränsen för
ålderspensionering? Jo, att man ger pension åt fler
människor som har sin arbetskraft i behåll! Kan det verkligen
vara vettigt?
Läs hela artikeln
Vi får skärpa oss
Sammanfattning. Om Handikapputredningens senaste betänkande
om allmänna kommunikationer, färdtjänst och bilbidrag.
Ett 35-procentigt statligt stöd till kommunernas färdtjänst
föreslås. Förslaget kommer ursprungligen från
HCK i Södermanland.
HU föreslår handikappråd på kommun-; läns-;
och riksplan, där representanter för samhället regelbundet
skall mötas. – Det kommer att ge oss utomordentligt tillfälle
att uppfostra samhället, skriver RS. Men då måste
vi själva skaffa oss så mycket översikt över
olika handikappgruppers villkor och problem att vi verkligen kan
göra oss till tolkar för deras behov. Det betyder att
vi måste skärpa oss.
Läs hela artikeln
Upp
Handikappade bor sämre
Sammanfattning: Tillgång till goda bostäder i bra bostadsmiljöer
är nödvändigt ,om vi menar vad vi säger, när
vi talar om att minska institutionsvården. Den är dyr,
förmyndarmässig, ofta förnedrande och direkt skadlig
för hälsa och personlighetsutveckling. Men utskrivning
från långtidsvård hindras när det inte erbjuds
någon bostad alls, eller en bostad som är dålig
och/eller på tok för dyr. Och av precis samma skäl
sker många nyplaceringar på institution alldeles i onödan.
Läs hela artikeln
Sterner 1971
FNs Rättighetsförklaring för
personer med utvecklingsstörning
Antagen av generalförsamlingen december 1971.
Initiativet kom från Frankrike. Principer om integrering,
normalisering, och människovärde blir fastslagna.
Läs hela hela artikeln
Inga getton!
Fortfarande finns institutioner för utvecklingsstörda
för upp till 650 personer!. Vi arbetar på att få
ner storleken på våra institutioner för permanent
boende till de mera rimliga mått. Vi börjar också
alltmer systematiskt arbeta för att träna så många
som möjligt av dessa svårt utvecklingsstörda så
att de kan bo mera självständigt i inackorderingshem som
är placerade i vanliga bostadsområden, ibland i vanliga
egna lägenheter.
Läs hela artikeln
Kommentar till ett utträde
Sammanfattning: DHR:s motivering för denna splittringsaktion
är ohållbar. I HCK:s styrelser har alla anslutna organisationer
säte och stämma, och HCK:s politik bestäms sålunda
av människor som är ansvariga inför alla medverkande
handikappgrupper. Så måste det vara i ett samarbete
för att även små och svaga grupper skall göra
sitt inflytande gällande.
Läs hela artikeln
Ge handikappade barn förtur till barnstugan
Sammanfattning: HCKs konferens om Handikappade och barnstugan med
krav på:
Förtur till barnstugan för handikappade barn och barn
till handikappade föräldrar
Information och stöd till föräldrar med handikappade
barn
Ökad personaltäthet på barnstugorna, bättre
utbildad personal och bättre betald personal
Läs hela artikeln
Inbjudan till debatt
Sammanfattning: Vår huvuduppgift i handikapprörelsen?
Är det att tigga pengar till några kompletteringar till
samhällets insatser? Eller är det att utöva en aktiv
samhällsbevakning. Att genom upplysning till allmänhet
och myndigheter, genom förhandlingsarbete och demonstrationsprojekt
pressa fram bättre tag från samhällets organ?
Men vilka krav skall vi då ställa på samhället?
HCK:s stadgekommitté remitterar frågorna till handikapprörelsen.
Läs hela artikeln
Upp
Inget reformstopp för handikappade!
Sammanfattning:
Vi kommer inte att ge oss inför detta argument att nu finns
inte mer pengar. Vi kommer att hävda att om man verkligen menar
att handikappades behov ska ha prioritet, då ska man också
skapa det ekonomiska utrymme för handikappade som just nu inte
ser ut att finnas. Stark tendens till nya skattehöjningar i
kommuner och landsting.
Samtidigt har det väckts stora förväntningar om
ett fortsatt reformbygge. Ta t ex det viktiga tillägget till
socialhjälpslagen från 1968. I kommittébetänkande,
proposition och riksdagsbehandling nämndes särskilt olika
behov hos handikappade: färdtjänst, hemtjänst, bostadsåtgärder,
fritidsaktiviteter och mycket annat. Det var alldeles tydligt menat
som en stor reform till förmån främst för handikappade.
Så det är klart att vi fått förhoppningar.
Läs hela artikeln
Regeringen uppvaktad om arbetslösheten
Läs hela artikeln
Sorgeliga siffror från AMS
Sammanfattning: Statistik är ofta svårbegriplig, den
som kommit från arbetsvården har hört till det
mest svårbegripliga. Sällan har dess redovisningar givit
någon föreställning om hur långt den lyckats
och inte lyckats. Många är inte med i statistiken. Bara
12.800 fick arbete på öppna marknaden
Läs hela artikeln
Världskrav på rättigheter för
handikappade
Sammanfattning: I oktober 1971 anordnade International Society för
the Rehabilitation of the Disabled en konferens hållen i Rom
med ett 80-tal deltagare, som ställde krav på rättigheter
för handikappade. Radikala tongångar i debatten. När
det från svensk sida begärdes att få in en deklaration
om rätten till sex, så blev det accepterat utan någon
protest.
Till konferensen hade svenska regeringen sänt byråchefen
Albert Bergh, AMS, undervisningsrådet Karin Lundström,
SÖ samt Richard Sterner (FUB). Från övriga länder
deltog medicinare, arbetsvårdare, speciallärare, socialarbetare
etc jämte de handikappade själva.
Inledningsvis sägs att det yttersta målet för alla
lagstiftning, fullständig integrering i samhället och
möjlighet för alla, så långt det någonsin
går leva ett normalt liv. Den genomsyrar för övrigt
hela dokumentet. Många talare vände sig t ex mot tanken
på särskilda lagar för handikappade.
Rätten för organisationer av och för handikappade
att bli konsulterade, både i lagstiftningsfrågor och
i praktisk planering och tillämpning blev ordentligt fastslagen.
I slutsatserna sägs att rättigheter för handikappade
ska komma till uttryck i all allmän lagstiftning.
Läs hela artikeln
Sterner 1972
Konsekvenser av finanskylan
Vi ifrågasätter inte skattestoppet i kommuner och landsting,
men det måste skapas utrymme för eftersatta behov hos
handikappade. Det duger inte att frysa ned sjukvården på
nuvarande nivå med årslånga köer på
många håll.
Läs hela artikeln
Handikapp och Miljö
Sammanfattning: Den växande BNP ger mer varor i butikerna och
högre realinkomster. Det medför att varorna blir köpta
och en allt mer utbredd förstörelse av hela miljön;
Lortvatten och lortluft, trafikhets och trafikolycksfall, arbetshets
med förstörda nerver och förstörda ryggar, buller
som fördärvar hörseln, giftspridning, nedskräpning,
nybetongsslum och mycket annat. Och vi börjar undra: Är
BNP räknad på ett meningsfullt sätt?
Därför ställer vi detta dubbla krav: En miljö
som inte vållar handikapp och som är tillgänglig
för alla, även handikappade. Det gäller om bostäder,
offentliga lokaler, arbetsplatser, trafik och färdväsende,
fritidsmiljö. Vi ska ha ett samhälle som är människovänligt
och öppet för alla. Det är ännu viktigare än
en BNP som ständigt växer.
Läs hela artikeln
Samverkan mellan folkrörelser
Sammanfattning: Mer och mer målmedvetet ser vi som vår
uppgift att skapa ett samhälle för alla. Vi vill förebygga
handikapp och förhindra utslagningen. Att kämpa för
dem som har längst till jämlikhet och likaberättigande.
Nu vänder vi oss med vårt program till andra folkrörelser
för att bygga ut vårt samarbete med dem. Till facket,
miljörörelsen, hyresgäströrelsen. Vi har starka
gemensamma intressen. Det som är bra för handikappade
är bra för andra människor också. Och de flesta
av oss bli ändå handikappade förr eller senare.
Läs hela artikeln
Upp
Snålt med reformer
Sammanfattning: Det sägs visserligen att utgifter för
handikappändamål hör till det som prioriterats,
men de ökningar som redovisats är väsentligen en
följd av tidigare fattade beslut – främst att det
blir fler förtidspensionärer och att grundpensionerna
blir lite högre, att särskoleundervisningen för utvecklingsstörda
byggs ut enligt 1968 års lag, att anslaget till tekniska hjälpmedel
tagits upp till ett högre beräknat belopp.
Att utgifterna för tekniska hjälpmedel stiger beror
på att handikappade fått en rätt till sådana
hjälpmedel som de behöver – och att många
av dem, t ex på ålderdomshem och vårdhem, ännu
inte fått den rätten rationellt utnyttjad.
Vi har inte sett röken av något förslag om bättre
kompensationer för kostnadsökningar vållade av handikapp.
Ändå är vi högfärdiga nog att mena att
vi faktiskt har betydelse för demokratin! Nämligen därför
att vi arbetar för dem som är svagast i samhället.
Nå, vi ger oss inte!
Läs hela artikeln
Stopp i bygget för handikappade
Sammanfattning: De allra flesta är belåtna med skattestoppet
i kommuner och landsting, och det är inte att undra över.
Men alla blir inte lika glada över konsekvenserna. Vi börjar
frukta standardsänkningar.
Vårdpersonalen blir så uttunnad under veckosluten,
både kvantitativt och kvalitet, att en del av de svårast
handikappade inte får tillfälle att komma ut. Kommer
färdtjänsten, där den finns, att kringgärdas
av ännu fler restriktioner? Nu gäller det verkligen för
oss i handikapprörelsen att samla oss till en kamp mot den
stagnation som hotar.
Läs hela artikeln
Tusentals har inte fått någon utbildning
alls
Sammanfattning: Minst något 10 000-tal, som inte under barn-
och ungdomsåren erhållit någon undervisning eller
träning alls. Nu kommer studiecirklar igång. Kurser även
på folkhögskolor. Men det saknas material.
Läs hela artikeln
Vi måste vara aktiva
Sammanfattning: Vi måste utnyttja de möjligheter till
inflytande som LHR kommer att ge. Vi skall inte nöja oss med
att passivt ta emot samhällssidans information, utan uppträda
aktivt och föra fram aktuella problem, Vi måste vara
med i beslutande församlingar. Handikapprörelsen måste
få företrädare i politiska organ och i fackföreningsrörelsen.
Vi måste pröva den vägen till medbestämmande
mer systematiskt.
I den finanskyla som ny råder i stat och kommun är det
dubbelt angeläget att vi skärper oss i informationen om
allt som brister. Det måste gå att kunna skapa förståelse
för vårt program om Ett samhälle för alla.
Läs hela artikeln
Vill regeringen stoppa färdtjänstens utveckling?
Sammanfattning: Nu upplever vi en tydlig uppbromsning i färdtjänstens
utveckling. En följd av det höga och växande kommunala
skattetrycket. Handikappade hör tydligen till dem som kommer
i skottgluggen i ett trängt finansiellt läge. Men man
inte dömer på samma sätt. Inte stoppar man bussar
och tunnelbanor i en stad när subventionskostnaden för
kollektiva kommunikationsmedel blir finansiellt betungande!
I några fall har man tvärtom ökat denna subventionering
genom 50-kort och liknande, trots det finansiella läget. Skulle
man räkna ut hur mycket subventionen av kollektiva färdmedel
kostar vad gäller de personer som utnyttjar dem särskilt
mycket, kan man säkert komma till belopp som inte väsentligt
understiger kostnaden per individ i en begränsad färdtjänst
för handikappade. Man dömer med olika mått fast
det egentligen är samma sak.
Läs hela artikeln
Sterner 1973
Chockbudskap i budgeten.
Sammanfattning: Standardstopp på avgörande punkter, t
ex färdtjänst och kulturell verksamhet Handikapprörelsen
blir fortfarande svårt diskriminerad i fråga om allmänt
organisationsstöd.
Läs hela artikeln
Detta ställer vi nu i centrum
Sammanfattning: Inför budgetarbetet i regeringen har HCK uppvaktat
stats- och finansministrarna och likaså social-, utbildnings-
och inrikesministrarna. Vi har särskilt tryckt på: Bättre
resurser till handikapprörelsen. Färdtjänsten. Tekniska
Hjälpmedel. Arbete och sysselsättning. Bostäder.
Integrering i skolan. Kulturell integrering. Bryt köerna i
den medicinska vården.
Läs hela artikeln
FNs rättighetsförklaring
Läs hela artikeln
Kolla långtidsplaneringen
Sammanfattning: Det blev bättre för utvecklingsstörda
i Stockholms läns landsting sedan FUB pressat landstingsråden!
Det sämsta av de två budgetalternativen för utvecklingsstörda
skrotades genast. Det något mindre dåliga alternativet
påbättrades med löften om ytterligare 170 platser
på vård- och inackorderingshem inom planperioden och
dessutom ännu ett dagcenter med sysselsättning för
60 utvecklingsstörda.
Men det blir inga ytterligare skyddade platser och inget bestämt
löfte om att acceptera förslaget om 700 halvskyddade jobb
i landstingets egen verksamhet.
Läs hela artikeln
Läs R-tidningen om utvecklingsstörda
Sammanfattning: Landstingsrådet Rune Hedlund använder
skymford om svårt handikappade människor: ”Lågtstående”
och ”bylten”. Han vill satsa på utvecklingsstörda
enligt en lönsamhetsprincip som diskriminerar dem som inte
står på de ”översta trappstegen”. Per
Edvin Sköld ska ha sagt att det ”gör inget”
om riksdagen skriver dåliga lagar så länge det
finns ”förståndiga kommunalmän” –
och alltså vill Hedlund dra slutsatsen att lagen om omsorger
om utvecklingsstörda kan lämnas därhän i den
mån den enligt förståndiga landstingsmäns
omdöme kräver för mycket.
Läs hela artikeln
Upp
Å, vårt härliga folkhem!
Sammanfattning: En faktaredovisning av den tvååriga
undersöknings- och försöksverksamhet avseende svårt
synskadade med ett eller flera ytterligare handikapp som pågått
i Västernorrlands och Västerbottens län. Enskilda
människoöden tydliggör hur det ser ut.
Resultat: Nästan hälften tidigare okända. Hjälpmedel
och service saknas.
Läs hela artikeln
Sterner 1974
Varför våroffensiv?
Sammanfattning: Vi erkänner att det gjorts stora framsteg i
handikapparbetet. Men det är ju inte för att applådera
som vi driver våra handikappföreningar. Det som vi har
på dagordningen är naturligtvis allt det som brister.
Vi är bara i början med det bygge som ska ge oss ett
samhälle för alla! Det kommer att göra bättre
inte bara för dem som nu är handikappade – utan
för alla andra också. Och vi hör till dem som allra
bäst kan förklara varför detta bygge är så
angeläget. Våra medlemmar är de som mest direkt
känner var skon klämmer. Vi skulle svika vår uppgift
om vi inte förde fram all den kritik som är berättigad.
Ska finanskrisen lösas av de svagaste?
Läs hela artikeln
Brott mot dubbelhandikappade
Sammanfattning:
Trots brister i fråga om byggnader och utrustning görs
där ett skickligt och väl sammansvetsat lagarbete av människor
av olika yrken och grader som verkligen lärt sig hur man bär
sig åt med svårt kroppsligt utvecklingsstörda barn:
läkare, bandage- och hjälpmedelstekniker, speciallärare,
vårdare och andra. I slag är detta sannolikt den finaste
specialresurs som finns någonstans i världen.
Att i detta bristläge avveckla en god resurs som redan finns
vore helt enkelt brottsligt. (Kronprinsessan Victorias Sjukhus i
Vejbystrand)
Läs hela artikeln
Intellektuellt handikappade måste få bättre
utbildning
Sammanfattning:
Men trots framstegen finns många och stora brister. Till exempel:
lNågra hundra dubbelhandikappade utvecklingsstörda får
ingen träning alls, trots lagen .
lDet fuskas en del, så att de bara får ett par timmar
med träning eller undervisning i veckan fast de skulle kunna
ta emot mycket mer;
lFlertalet lärare i specialundervisningen har inte den rätta
utbildningen.
Läs hela artikeln
Upp
Sträng ger prioritet åt handikappfrågorna
Sammanfattning: Förbättringar för handikappade prioriteras
i budgetförslaget för 1974/75. Övriga prioriteringar
är tryggheten på arbetsmarknaden, arbetsmiljön,
kulturområdet och energiförsörjningen. Det är
onekligen fint att få komma med i det sällskapet, och
en del av det som görs på övriga nämnda områden
kan också vara tacknämligt ur handikappsynpunkt.
Det sammanlagda belopp som staten mer direkt satsar för handikappad
stiger till 4,5 miljarder eller med 22 procent. Det låter
imponerade och är det också delvis. Det är dock
är att märka att drygt halva beloppet och lika mycket
av ökningen hänför sig till förtidspensionärerna.
Läs hela artikeln
Sterner 1976
Kvotlagstiftning i arbetsmarknadsfrågor
Sammanfattning: En stel kvotlagstiftning blir inte mycket mer än
ett slag i luften. RS föredrar att bygga ut de möjligheter
till tvingande åtgärder som finns i ”Främjandelagen.
Stora mängder av jobb som passade för handikappade har
försvunnit inom jordbruk och skogsbruk och nu snart även
inom industrin. livsviktigt för handikappade att göra
inbrytningar just inom servicesektorn. Men samhällets organ
har ofta varit väsentligt mer svårflirtade än de
privata företagen. Detta måste ändras. När
det behövs tvångsåtgärder måste dessa
kunna riktas även mot samhällets organ.
Läs hela artikeln
Är det meningsfullt, Karl-Olof Faxén (SAF),
att låta handikappade få mycket sämre standard
än andra?
Sammanfattning: Faxén, Svenska Arbetsgivarföreningen,
skildrar det svenska samhället som orkeslöst, på
väg att ruttna – en ost som börjar mögla. Alltsammans
därför att vi har höga skatter och låter ”passiva”
människor få nästan lika hög standard som de
som arbetar. På så sätt undermineras arbetsviljan,
säger Faxén. Vi hade försummat oss svårt
i HCK om vi avstått från att protestera mot de reaktionära
tankegångar som uttryckts av arbetsgivarföreningens Karl-Olof
Faxén. Fattas bara att vi skulle ha tigit!
Läs hela artikeln
Nu har det hänt igen
Grannar protesterar mot att villor för utvecklingsstörda
byggs i Kristianstad. Samma problem som för svarta i USA. Inte
sant att fastighetspriser sjunker. Finanshajar tar över.
Läs hela artikeln
Internationellt samarbete
Sammanfattning: Vi har alltjämt och kommer alltid att ha oerhört
mycket att lära av vad som görs på flera håll
utanför vårt land. Det är t ex livsviktigt för
oss att hålla kontakt med internationellt forsknings- och
utvecklingsarbete av flera olika slag Vi har alltjämt och kommer
alltid att ha oerhört mycket att lära av vad som görs
på flera håll utanför vårt land.
Läs hela artikeln
Upp
Sterner 1977
Ingegerd Troedsson (M)har rätt om sjukvården
– men fel ändå
Sammanfattning: När hon talar om att ”dämpa”
denna utveckling (anm. sjukvården), borde hon bestämt
ha sagt ifrån att det är en sak på något
längre sikt. Ännu ett bra tag framöver måste
sjukvården ta i anspråk en växande del av våra
ekonomiska resurser. Det här är en internationell utveckling
som framträder i hela världen, och över huvud taget
är det inte märkvärdigt alls, utan tvärtom normalt,
att somliga aktiviteter i samhället utvecklas snabbare än
andra.
Läs hela artikeln
Sterner 1978
Motoffensiv mot en reaktionär trend.
Artikeln är en sammanfattning av hans ”testamente”
Richard Sterners Testamente:
Hård kamp väntar!
På sikt kommer också ett samhälle för alla
att ge avkastning på det sättet att väsentligt fler
människor blir i stånd att delta i produktionen och att
sköta sig själva med begränsade insatser av vård.
Det kommer att röra sig om stora värden i båda fallen.
Men det blir en hård kamp. I första hand gäller
det för oss i handikapprörelsen att formulera våra
krav på bestämda rättigheter och sen övertyga
andra.
Vi begär inga privilegier för handikappade utan bara en
rätt till sådana villkor att vi kan bli jämställda
med andra så långt det är möjligt. Och denna
rätt ska vara uttryck i allmän lag.
Läs hela artikeln
Upp
|