Ett samhälle för alla

Handikappolitiskt program

Utgivet av
Handikappförbundens Centralkommitté, HCK 1972
Källa: HCKinformation nr 2 1974.

Avskrift: Inger Persson
Handikappförbundens samarbetsorgan 2007

Innehåll
Ett samhälle för alla – inledning
Förebygga och upptäcka handikapp
Skola och Utbildning
a) Förskola och annan barnstugeverksamhet
b) Grundskola och gymnasieskola
c) Vuxenutbildning
Färdväsendet
Hjälpmedel
Bostad och boendeservice
Arbete
Medicinsk habilitering, rehabilitering och vård
Ekonomisk trygghet
Fritids- och Kulturliv
Familjeservice
Samordnad rehabilitering
Personalplanering
Forskning och Utvecklingsarbete
Inflytande
Information

Ett samhälle för alla

Samhället skall fungera för alla. Det är en grundläggande rättighet. I alltför ringa grad har samhället uppbyggts med hänsyn till att medborgarna har olika förutsättningar att fungera.

Samhällets brister gör det svårare för handikappade. Bristerna förstärker handikappet och utestänger betydande grupper från den service och det utbud som finns. Bristerna medför isolering från gemenskapen i samhället.

När handikapprörelsen kräver att samhället av idag skall vara ett samhälle för alla är det inte fråga om rättvisa, jämlikhet eller solidaritet begränsat till handikappade. Det är en fråga om rättvisa, jämlikhet och solidaritet för alla.

Dagens handikappade har mer hårdhänt an andra kommit i kontakt med samhällets brister, dess snedvridna utveckling och genomskådat morgondagens faror. De har kunskaper. Dessa kunskaper ger de handikappade en nyckelställning när det gäller att bota bristerna i dagens samhälle.

Detta program anger handikapprörelsens målsättning för ett väl fungerande samhälle, sett mot bakgrunden av de kunskaper vi har idag.

Handikapp kan uppstå på olika sätt. Några föds med fysiska och psykiska handikapp. Några förutbestäms genom sina barndomsupplevelser till sociala handikapp, till utstötning ur samhällsgemenskapen. Handikapp uppstår också genom trafikolyckor, olycksfall i arbetet, stress, luft- och vattenföroreningar, användning av giftmedel och kemiska preparat.

De flesta av dessa handikapp skulle redan idag kunna förebyggas. Samtidigt kommer dock handikapp att finnas och det kommer att uppstå handikapp, som vi dag inte kan förutse. Handikapp kommer därför även i framtiden att tillhöra livets villkor för många människor. Samhället måste utformas med tanke på detta.

Vi kräver:

• Tillgänglighetsnormer för hela miljön, yttre miljön, bostäder,
  arbetsplatser, färdväsende och fritidsmiljö.
• Reformer på arbetslivets alla områden, omfattande arbetsmiljö,
  inflytande och åtgärder för att rätten till arbete skall bli reell för
  handikappade.
• En sådan utformning av samhällets service , kultur- och
  utbildningsutbud, att den kan nå alla medborgare, även dem med
  språk-, kommunikations- och andra handikapp.
• Att ekonomisk grundtrygghet garanteras handikappade så att de får
  samma del som andra av välfärdsutvecklingen.
  

Upp

Förebygga och upptäcka handikapp

Miljön producerar och försvårar handikapp. Därför skall den totala miljön planeras och anpassas efter människans villkor och möjligheter, så att hon kan fullgöra sin livsgärning med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Handikapp föder ytterligare medicinska, psykiska, sociala och ekonomiska handikapp. Detta kan och skall förebyggas. En hälsobrist behöver inte leda till handikapp, om den upptäcks och behandlas i tid. Den uppsökande och upptäckande verksamheten skall ges tillräckliga resurser.

Vi kräver:

Upp

Skola och Utbildning

Utbildningspolitiken utgör ett av samhällets mest betydelsefulla instrument för att skapa jämlikhet. Det är ett rättvisekrav att alla ges samma möjlighet att inhämta kunskap. Bristande resurser inom utbildningsverksamheten utestänger idag många handikappade från den undervisning som de önskar. Vi ser det som en självklarhet, att skolmiljön utformas med tanke på handikappades behov. Skolan måste vidare erhålla tillräckliga resurser i fråga om utbildade lärare och assistenter, bättre metodik, tekniska, pedagogiska hjälpmedel och andra stödåtgärder. Därtill fordras att kommunerna erbjuder handikappade bostäder med tillgång till personlig service, väl fungerande skolskjutsar och färdtjänst.

I valet av utbildning för handikappade elever kräver vi att den enskilde eleven sätts i centrum. Vi vill arbeta för ökad integrering av handikappade elever och kräver därför att nödvändiga resurser skapas för att den handikappade i utbildning skall komma i åtnjutande av integreringens fördelar.

I den integrerade skolan kan handikappade och icke-handikappade elever lära sig arbeta och leva tillsammans. Fördomar och klyftbildningar mellan människor kan på så sätt motverkas.

Specialundervisning, specialskolor och särskolor måste få resurser att utvecklas på ett sådant sätt att de kan ge en fullvärdig undervisning. Kraftfulla åtgärder måste också sättas in för att motverka den sociala isolering som specialundervisning kan innebära för eleven.

För all utbildning krävs ur handikappsynpunkt omedelbara insatser, varvid särskilt beaktas följande:

Upp

a) Förskola och annan barnstugeverksamhet

De första levnadsåren är avgörande för barnets fortsatta utveckling. Därför måste resurser sättas in för att skapa bättre uppväxtförhållanden. Genom integrerad obligatorisk förskola ges barnen en bättre start i livet och brister i hemmiljön kan kompenseras. Den integrerade obligatoriska förskolan leder i det långa loppet till attitydförändringar på djupet mellan handikappade och icke-handikappade. Medan förskolan byggs ut för alla bör förtur ges åt barn med handikapp och åt barn vars föräldrar är handikappade. Dessa barn är ofta mer isolerade än andra och har därmed större behov av den stimulans som förskolan kan ge.

För att ge barn med handikapp bättre villkor i förskolan kräver vi:

Upp

b) Grundskola och Gymnasieskola

Utbildning är i dagens samhälle en nödvändighet för att den enskilde eleven ska kunna påverka sin situation. Barn och ungdomar med fysiska och/eller psykiska handikapp får inte på grund av brister i skolans utrustning och service bli utbildningshandikappade. Integrering skall i princip eftersträvas men alltid med utgångspunkt från den enskilde elevens situation.

Vi kräver:

Upp

c) Vuxenutbildning

Vuxenutbildning är ett viktigt instrument för att kompensera brister i utbildningen. Vuxenutbildningen når dock inte dem som bäst behöver den.

Det finns alltjämt vuxna handikappade, som trots sina intellektuella förutsättningar att tillgodogöra sig grundutbildning, har betydande brister i utbildningen. Trots olika åtgärder har handikappade sämre tillgång till vuxenutbildning än andra. En grundläggande orsak till detta är att vuxenutbildningen icke getts en sådan utformning att personer med olika handikapp kunnat tillgodogöra sig densamma. Stora brister råder också beträffande den uppsökande verksamheten i vuxenutbildningen.

Därför kräver vi:

Upp

Färdväsendet

Goda kommunikationer är en grundläggande förutsättning för att människorna skall kunna fungera i samhället. Det allmänna färdväsendet är för närvarande inte utformat så att det kan betjäna alla människor. Det är en viktig jämlikhetsfråga, att samhället snarast vidtar åtgärder för att anpassa det allmänna färdväsendet till allas behov.

För dem som på grund av handikapp inte kan anlita så kallade allmänna kommunikationer behövs färdtjänst. Detta är också en viktig jämlikhetsfråga och samhället har ansvar för att färdtjänst finns över hela landet. Färdtjänsten skall få anlitas utan begränsning ifråga om tidpunkten för resan, ändamålet för denna och antalet resor.

För att handikappades möjlighet till förflyttning skall förbättras kräver vi:

Upp

Hjälpmedel

Hjälpmedel av olika slag är i många fall en förutsättning för att handikappade skall kunna leva ett oberoende liv med eget boende, arbete och fritidsverksamhet.

Ändamålsenliga hjälpmedel bidrar till att en nedsatt funktionsförmåga kompenseras och underlättar det dagliga livet för den handikappade och den närstående. Försämring av funktionsförmågan kan ofta förebyggas om den handikappade erhåller riktiga hjälpmedel. Därför anser vi att alla måste garanteras att få sina behov tillgodosedda.

Idag finns en tendens att uppdela hjälpmedlen i hjälpmedel för den dagliga livsföringen, pedagogiska, terapeutiska och arbetshjälpmedel, vilka bekostas av olika huvudmän. Detta leder ofta till att handikappade, som är beroende av vissa hjälpmedel för att kunna fungera utestängs från dessa. Så kallade terapeutiska hjälpmedel, som i många fall är en förutsättning för ett liv utanför sjukhussituationen, måste jämställas med andra nödvändiga hjälpmedel.

Vi kräver:

Vissa ovan framförda krav kan synas vara tillgodosedda redan genom nu gällande bestämmelser, men kraven har dock framförts beroende på att bestämmelserna i vissa avseenden tillämpas mindre effektivt.

Upp

Bostad och boendeservice

Alla medborgare skall garanteras bostad med hänsyn till sina behov. Boendemiljön skall utformas med tanke på människornas olika förutsättningar och servicebehov.

För en mycket stor grupp av handikappade är förstärkt boendeservice ett villkor för att de skall kunna fungera i egna bostäder och inte vara hänvisade till isolering på institutioner eller beroende av anhöriga.
Serviceenheter bör därför utformas för olika grupper med utgångspunkt från de gemensamma grundläggande servicebehoven. Handikappade i behov av därav erbjuds förstärkt service. Segregerade miljöer i form av kategoribostäder skall undvikas.

De ökade boendekostnader, som är en följd av handikappades behov av särskilda anordningar i bostaden, extra, förstärkt service etc skall kompenseras, varför en översyn av nuvarande pensionssystem samt olika aktuella bidrag är nödvändig.

Bostäderna och närmiljöns utformning av idag gör att många handikappade lever isolerade.

Med handikapp följer nästan alltid inkomstsvaghet, varför handikappade ej kan konkurrera om nya bostäder. Den framtida bostadsproduktionen måste få en sådan utformning att alla bostäder kan bebos av och besökas av alla typer av handikappade. Utgår man från det utrymmeskrav som en rullstolsbunden person har i detta sammanhang, underlättas kontakterna också för många andra, såväl för handikappade som för åldringar och familjer med småbarn. Vid en sådan utformning av bostäderna kommer också handikappade att i större utsträckning kunna bebo sina ursprungliga lägenheter, särskilt om det i dessa ges möjlighet till flexibla lösningar, som medger anpassning till de nyhandikappades situation. Förslagen i God bostad -70, som ännu inte antagits, uppfyller i hög grad dessa krav.

Genom utbyggnad av integrerade boendeformer i god bostadsmiljö och därtill hörande service minskas behovet av institutioner, vilken vårdform är kostnadskrävande och ofta innebär ett starkt beroende. För de institutioner som ändå erfordras, måste den lilla enhetens princip tillämpas. Institutioner skall ligga i bostadsområde eller dess omedelbara närhet och tillgodose samma krav beträffande utrymme, bostadskvalitet och möjlighet till aktivt umgänge med andra människor, som gäller för alla. Handikappade skall garanteras samma valmöjligheter som andra beträffande boendeformer och bostadsort.

Behovet av information och sakkunnig vägledning vid planering av bostäder och bostadsmiljö för handikappade måste tillgodoses och en samordnad riksplanering, där såväl stat som landsting och kommun medverkar, är nödvändig.

De problem, som hör samman med handikappade boende måste ur alla erforderliga aspekter kontinuerligt studeras och följas upp genom forskningsinsatser.

Vi kräver:

Upp

Arbete

Alla människor skall ha rätt till arbete eller annan sysselsättning, som för dem är meningsfull. Därför måste hela arbetsmiljön utformas med tanke på arbetstagarnas olika förutsättningar. Genom en förbättrad arbetsmiljö kan handikapp förebyggas samtidigt som fler arbetstillfällen öppnas för handikappade.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är skrämmande. Prestationskraven ställs allt högre, vilket medför att allt fler slås ut från arbetslivet samtidigt som handikappade för allt svårare att erhålla anställning. Samhället måste med alla kraft verka för att bryta denna utveckling.

Åtgärderna för att bereda fler handikappade arbete, vare sig det är på den öppna marknaden eller i form av skyddat arbete, måste ses som en total arbetsmarknadspolitik. Arbetsgivarnas – såväl inom det fria näringslivet inom den offentliga sektorn – allt större obenägenhet att anställa handikappade måste mötas med beslutsamma åtgärder från samhällets sida.

Utöver reformer på arbetsmiljöns område måste verkningsfulla stimulerande åtgärder sättas in för att förmå arbetsgivarna att anställa handikappade. Arbetsgivarnas suveräna rätt att själv välja arbetskraft måste ersättas med ökat inflytande från de offentliga förmedlingsorganens sida för att bereda handikappade anställning

Antalet platser i den skyddade verksamheten svarar ej mot behoven. Med hänsyn till att skyddad verksamhet är det enda och bästa alternativet för många handikappade behövs en omedelbar utbyggnad av såväl skyddade verkstäder som arkivarbete.

Vi kräver

Upp

Medicinsk habilitering, rehabilitering och vård

Vård, habilitering och rehabilitering skall syfta till att göra människorna så självständiga som möjligt. I all sådan verksamhet är den handikappade den självklara huvudpersonen och skall därför ha ett avgörande inflytande över allt som sker. Resurserna härför är idag otillräckliga för samtliga handikappgrupper. Detta medför katastrofala följder för den enskilde och hans familj, eftersom möjligheterna till ett aktivt och oberoende liv därigenom beskärs.

Vi kräver:

Upp

Ekonomisk trygghet

Alla medborgare skall garanteras ekonomisk grundtrygghet. Vårt land är i många avseenden ett föregångsland, när det gäller att via socialförsäkringar garantera medborgarna trygghet i olika situationer.

En brist är att systemet är alltför splittrat och att det i första hand ger bästa trygghetsgarantin åt dem, som redan befinner sig i en ekonomiskt
och socialt välordnad tillvaro. För andra råder uppenbara brister.

Därför är det nödvändigt med en så fullständig samordning som möjligt av olika försäkringssystem som tillförsäkrar alla ekonomisk trygghet.

Socialförsäkringen skall kompensera för merkostnader på grund av handikapp. Det nuvarande systemet är bristfälligt i detta avseende och bör därför ändras.

Vi kräver därför bland annat:

Upp

Fritids- och Kulturliv

Den handikappades känsla av isolering, av utestängdhet, upplevs ofta starkast under fritiden.

Vi måste gemensamt verka för att det kulturella och samhälliga utbudet av aktiviteter och förströelser i största möjliga utsträckning blir tillgängligt för människor med olika handikapp i alla åldrar.

Vi kräver

Upp

Familjeservice – stöd till anhöriga

En familjemedlems handikapp påverkar hela familjens situation. Den arbetsinsats i form av träning, service och tillsyn som krävs i vissa fall kan leda till bundenhet, isolering, ekonomiska och psykiska problem för hela familjen. Det är därför angeläget, att hela familjens situation uppmärksammas och att samhällets stödåtgärder inriktas på hela familjens problem.

Vi kräver:

Upp

Samordnad rehabilitering

Den handikappades habilitering och rehabilitering sker på många från varandra vitt skilda plan, medicinska, psykologiska, pedagogiska, tekniska och sociala.

Ett effektivt resultat fordrar god samordning och gott samarbete mellan den enskilde handikappade och samhällsorganen.

Vi kräver:

Upp

Personalplanering

För att samhällets insatser på handikappområdet skall få avsedd verkan måste personalfrågorna ägnas stor uppmärksamhet.

Undervisning om handikapp skall ingå i grundutbildningen för alla som i sitt yrke kommer i kontakt med frågor av betydelse för handikappade. Därefter måste tillfälle ges till vidareutbildning och specialisering. Behovet av tjänster måste tillgodoses och karriärmöjligheter öppnas för att kvalificerad personal skall lockas till att stanna kvar inom handikappsektorn och rekryteringen av manlig vårdpersonal underlättas.

Vi kräver:

Upp

Forskning och utvecklingsarbete

För att åstadkomma bättre förhållanden för handikappade och för att förebygga handikapp krävs intensifierad forskning under samtliga punkter i programmet.

Forskningen på handikappområdet berör många olika specialiteter. Den måste därför samordnas. Väsentligt är att en utvärdering sker av de insatser som görs på handikappområdet, då vi idag vet alltför litet om resultaten av olika åtgärder. För att forskningsinsatserna skall komma till nytta är det nödvändigt att resultaten sprids i betydligt större omfattning än idag. I största möjliga utsträckning skall internationellt samarbete ske i forskningen.

Vi kräver:

Upp

Inflytande

Gentemot handikappade råder många gånger en förmyndarattityd. Den tar sig sådana uttryck att samhällsorgan, institutioner och dess personal anser sig veta vad som är bäst för enskilda handikappade. I institutionsliv behandlas handikappade alltjämt – även om glädjande undantag finns – som om de icke hade åsikter och kunskaper om sin egen situation. Handikappades kunskaper och erfarenheter om sin egen situation måste få göra sig gällande genom ökat inflytande.

Vi kräver:

Upp

Information

Genom information kan handikappades villkor förbättras. Informationen skall vara kontinuerlig och lämnas från samhället och myndigheter och dels från handikapprörelsen

Vi kräver:

Upp

Kontakt: info@hhf.se
Senast uppdaterad: 2007-05-17