Äldre boktips !
Bo Andersson, Ständigt på väg : en vuxendöv
ser tillbaka.
Vuxendöva, människor som förlorat sin hörsel i vuxen
ålder, var länge en försummad grupp. Inget konkret hände
förrän mot slutet av 1970-talet. I dag är situationen annorlunda.
Författaren och handikapphistorikern Bo Andersson har varit med
i detta arbete frånbörjan. 1978 publicerade han "En erfarenhet
rikare" - en dagbok om sina första 18 månader som döv.
I "Ständigt på väg" berättar han om vad
som sedan dess hänt med honom själv och om de vuxendövas
långa väg till dagens fulla erkännande som handikapporganisation.
Bo Andersson berättar här om pionjärer och eldsjälar
han mött och samarbetat med. Han har tidigare publicerat många
böcker om handikapp och anlitas ofta som föreläsare.
Utgiven av VIS-akademin (Vuxendöva i Sverige), 2004.
Bo Andersson, Farsoter och handikapp : ett kulturhistoriskt
perspektiv.
Farsoter och handikapp är en bok om sjukdomar och handikapp i ett
långt och brett kulturhistoriskt perspektiv. En historia som är
mera färgstark och dramatisk, mera överraskande och underhållande
än många känner till.
I sin nya bok berättar Bo Andersson om polio på Faraos tid,
om de stora farsoternas härjningar, om viktiga medicinska landvinningar,
om militärmedicin under antiken och i våra dagar, om sinnessjukvårdens
>>humanisering<<, om tidiga hjälpmedel och om gravplundrare
som sålde lik till läkare som behövde dem för sina
studier. Och mycket annat. I ett kulturhistoriskt perspektiv måste
också folktron, myterna, och missförstånden uppmärksammas.
Andras fördomar har alltid varit en del av handikappades vardag.
Att ge en >>heltäckande<< bild av ett så enormt
område är inte längre möjligt. Författarens
främsta avsikt är att väcka läsarens intresse för
denna del av vårt gemensamma kulturarv, att få dela med sig
av sin egen fascination inför ämnet. Boken är rikt illustrerad.
Utgiven av Carlsson, 2004.
Läs boken tillsammans! HHF har tagit fram en Studiehandledning!
Länk till Studiehandledning.
Siw Eriksson, Siws liv.
Siw Eriksson föddes i slutet av 30-talet då föräldrar
uppmanades att lämna bort cp-skadade barn, en del för alltid.
Andra fick bara träffa sina familjer några gånger per
år. Men Siw fick bo hemma tills det var dags att börja i skolan.
I boken skildrar Siw med värme och humor sin uppväxt och den
mödosamma vägen till ett vuxet liv. Tack vare LSS, Lagen om
stöd och service till vissa funktionshindrade, kunde hon som 55-åring
börja leva ett relativt självständigt liv. Siws liv
är ett viktigt dokument om en tid vi inte vill ha tillbaka,
men också om en person som inte ger upp utan med envis kraft kräver
sin rätt att ha samma möjligheter som andra.
Utgiven av Föreningen Liv i Sverige : Riksförb. för rörelsehindrade
barn och ungdomar (RBU), Stockholm, 2004.
Rachel Simon, Åka buss med min syster.
När Rachel upptäcker att hon tappat bort sig själv i jakten
på karriär och framgångar, kommer hon att tänka
på sin syster. Beth är mentalt funktionshindrad men klarar
sig ganska bra på egen hand i den lilla staden i Pennsylvania. Hon
skulle nog till och med kunna ha ett arbete och en vardag som de allra
flesta - om hon hade velat ha det så. Men det vill inte Beth. Hon
vill göra det hon älskar mest. Hon vill åka buss och prata
med människor.
Under ett helt år lämnar Rachel sitt hektiska liv i Philadelphia
och åker buss tillsammans med sin syster, och en ny värld öppnar
sig för henne. Beth känner till alla linjer, hon är välbekant
bland passagerarna på bussarna och sitter alltid på sitt eget
säte längst fram och pratar med chaufförerna. Dagen fylls
av filosofiska samtal om livet och möten med människor på
väg mot olika håll.
Rachel Simons resa med sin syster Beth blir en varm och universell berättelse
om att se andra, och att söka och våga vara sig själv.
Utgiven av Forum, Stockholm, 2004.
Håkan Boström, Ingrids bok : fragment av en berättelse.
Min kusin Ingrid blev aldrig färdig med sin bok.
I en av anteckningsböckerna finns raderna kvar. Allt från fyra
syskons många år på Löts sanatorium finns i tre
resväskor som jag fick ärva när deras far, min farbror,
gick bort. Efter mer än ett halvt sekel har jag färdigställt
Ingrids bok.
Utgiven av Axplock, Strängnäs, 2004.
Ulla-Bell Thorin, Värda respekt.
Skolan för dövstumma stod färdig i Växjö 1896
och hade Öland och Småland som sitt upptagningsområde.
När staten 1938 helt övertog ansvaret för dövstumsundervisningen
blev Växjöskolan en fortsättningsskola för dövstumma
flickor från hela landet.
Värda respekt är en stark och insiktsfull berättelse om
fem döva flickors tid på fortsättningsskolan i Växjö.
Hur ensamma, utelämnade och utsatta de var och den brist på
respekt de bemöttes med. De kom från hela landet och den enda
ledtråden de hade till skolan var - ett vykort på skolhuset.
Utgiven av Nea, Harplinge, 2004. Boken kan beställas från
neasforlag@hotmail.com
Lars-Erik Ekblom, 50 år av förändring : en
återblick på de senaste tio åren inom Svenska Epilepsiförbundet.
Att på några sidor sammanfatta vad som hänt under ett
halvt sekel är idet närmaste helt omöjligt. tidigare har
Svenska Epilepsiförbundet givit ut en historik för åren
1954-1984, senare en samanfattning av åren från förbundets
första dagar 1954 till 1994.
Det som skrivits här är menat som en resumé av åren
som gått efter 40-årsskiften "Återspegling".
Därmed hopppas vi att alla de 50 åren 1954.2004 i någon
mån har kunat samlats så att läsaren kan få en
uppfattning om det omfattande och betydelsefulla arbete som gjorts inom
förbundet och dess lokalavdelningar under denna tid.
Utgiven av Svenska epilepsiförbundet, Stockholm, 2004.
Anna-Lena Krook, Gunnar Johansson, Mats Laurin, Per-Einar Nordkvist
(red.), Dom kallade oss sinnesslöa : en berättelse inifrån
Norrköpings stads sinnesslöanstalt Värnhem
Värnhem var mellan 1939 och 1963 Norrköpings stads sinnesslöanstalt.
Här vistades under de 24 åren åtskilliga hundra personer,
som klassades som sinnesslöa, obildbara eller förståndshandikappade.
Det är samma personer, som vi idag kallar utvecklingsstörda,
och som är medlemmar i FUB och FA.
Namnet Värnhem fick förmodligen anstalten, för att få
ett namn, som skulle föra tanken till ett hem för svaga som
behövde värnas.
1963 flyttades de utvecklingsstörda över till Skarphagshemmet.
Några år senare revs Värnhem, och lämnade plats
för parkeringsplatser, ute vid Sandbyhov där anstalten var belägen.
(Ur boken)
Lidberg, L - Wiklund, N (red.), Svensk rättspsykiatri :
Psykisk störning, brott och påföljd.
Den nya omarbetade upplagan innehåller stora förändringar
i förhållande till den ursprungliga texten. Dessutom har nyskrivna
kapitel tillkommit när det gäller nyare svensk rättspsykiatrisk
forskning, neuropsykiatriska funktionshinder och internationell psykopatiforskning.
Ytterligare ett nytt kapitel behandlar rättspsykiatriska nyckelbegrepp
och deras historiska bakgrund. I kapitlet illustreras att de stora filosofiska
frågorna ständigt är närvarande inom rättspsykiatriskt
arbete för dem som har öppna sinnen och nyfikenheten i behåll.
(Texten från Studentlitteratur ABs hemsida)
Birgit Kirkebaek (red.), Tro & Overtro : Handicaphistorisk
Tidskrift II.
Innehåller kapitlen:1. Introduktion till Tro og overtro - og mennesker
med handicap / Birgit Kirkebæck.
2. Tilbage til paradis? Syndefaldsmyten og dens betydning for synet på
opdragelse, børn og handicap / Ingrid Markussen.
3. "Verken han eller hans foreldre har syndet". Troer om funksjonshemmede
- eksemplifisert først og fremmest ved blinde og døve skil
de bliver fremstilt i Biblen / Regi Enerstvedt.
4. Muslimer oh handicap. Hvilke sociale følger har handicap i et
muslimsk miljø? / Omar Dhahir.
5. Handicap og Jødedom / Bent Lexner.
6. Ellevild og fjogetosset. Folkelige forestillinger om handicap / Else
Marie Kofod.
7. Den faldende syge / Charlotte S.H. Jensen.
8. Krapyl, spyt og råddenskab. Erindringer fra en afsindig verden
/ Poul Duedahl.
9. Set fra en krøbling på kirkebænken / Michael Pedersen.
10. Livet er ikke for amatører - men søg og du vil finde
/ Hanne Klitgaard-Larsen.
11. "Mærket for livet" / Malene de Thurah.
12. Anmeldelse af Palle Vestbergs bog: Ukuelige menneske - om Lilly Jensens
liv som døvblind 1916-1985 / Tove Geert Larsen.
Per Axelsson, Höstens Spöke: De Svenska polioepidemiernas
historia.
Polio, som länge benämndes barnförlamning, intar
en säregen position bland infektionssjukdommarna, inte bara i Sverige
utan även internationellt. I sin epidemiska form drabbades sjukdomen
till synes bara länder i västvärlden som hade ett väl
utvecklat hälsoarbete som lett till att andra epidemiska sjukdomar
avtagit eller försvunnit. Polions första epidemier angrep Sverige
1881 som också kom att bli det land som hemsöktes hårdare
än andra länder av de epidemier som ägde rum under 1900-talets
sex första decenier.
Höstens spöke beskriver och analyserar polioepidemierna
och hur de inverkade på lökarvetenskap, vård och individer.
Därtill belyses epidemiernas demografiska påverkan på
Sveriges befolkning under en tidsperiod som kännetecknas av välfärdssamhällets
framväxt.
(Del av baksidetext)
Mats Höglund, Sankt Sigfrids sjukhus historia.
Psykiatrin inom Landstinget Kronoberg är idag en modern organisation
med nya och förbättrade vårdformer, där omfattande
satsningar har gjorts och görs inom många områden.
Samtidigt finns och har alltid funnist en mycket stark tradition vid S:t
Sigfrids sjukhus att ta tillvara och uppskatta gamla tider. Detta har
bl a gjorts genom museikommittén på ett mycket förtjänstfullt
sätt under senare år.
Minnen berättade av gamla kort, material och inte minst personal,
anställda respektive tidigare anställda, utgör en väsentlig
del av denna boks innehåll.
(del av baksidestext)
Bengt Nirje, Normaliseringsprincipen.
Normaliseringsprincipen handlar om funktionshindrades rätt till livsvillkor
och vardagsmönster som ligger så nära de normala som möjligt.
Sedan principen formulerades av Bengt Nirje i slutet av 1960-talet har
den haft ett stort inflytande på handikappolitiken både i
Sverige och i andra länder. Nirje har under årens lopp i artiklar
på engelska presenterat och utvecklat prinvipen. I denna bok presenteras
dessa artiklar i uppdaterat skick för första gången på
svenska och samlade i ett verk.
Principen utgår från att alla individers jämlikhet med
den därav följande etiken som grund under livets gång.
Särskilt nyskapande blev Nirjes betoning av utvecklingsstördas
rätt till självbestämmande.
Principen är tvärvetenskaplig och kan därför studeras
av högskolestuderande inom pedagogik, psykologi, socialpsykologi,
kulturantropologi, sociologi samt omsorgsvetenskap. Den kan även
vara av intresse för yrkesverksamma samt föräldrar till
funktionshindrade.
Normaliseringsprincipen sätts i ett inledande kapitel in i sitt historiska
sammanhang av Mårten Söder, som i ett avslutande kapitel även
diskuterar dess betydelse för handikappolitik och forskning om handikapp.
(baksidestext)
Olov Andersson, Några trådar i FUB-väven
: om Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar
och vuxna, FUB från 1950-tal till 1980-tal.
Några trådar i FUB-väven skildrar FUB:s (Föreningen
för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna) framväxt
och utveckling från lokala projekt på 1950-talet till rikstäckande
organisation. Den sätter in de första FUB-pionjärernas
insats - att bryta fördomsvallen - i ett tidssammanhang och beskriver
några viktiga teman som förändrat organisationen fram
till 1990-talet. Ett av dessa teman är FUB:s arbete med frigörelse
och inflytande för personer med utvecklingsstörning.
FUB:s forskningspris och Resestipendium för år 2002 har tilldelats
bokens författare Olov Andersson, Halmstad, för hans arbete
med att dokumentera FUB:s historia.
Olov Andersson har under flera år arbetat med dokumentationen med
utgångspunkt bl a i FUB:s centrala arkiv och genom intervjuer med
personer som haft avgörande btydelse för FUB-rörelsens
utveckling såväl ideologiskt som organisatoriskt. Han har i
många år varit verksam inom FUB och bl a arbetat med verksamhetsutveckling
i lokalföreningar, länsförbund och riksförbund. I
sitt yrkesliv har han 30 år bakom sig som speciallärare och
skolledare inom grundskolan.
Det är ett gediget arbete Olov Andersson har utfört. Utgivningen
har skett i samarbete med Högskolan i Halmstad, Wigforsgruppen, och
kommer att ingå i skolans utbildningsmaterial. Främst är
det en betydelsefull historisk grund för FUB nu och framöver.
Boken, som illustrerats av en konstgrupp, bestående av personer
med utvecklingsstörning, verksamma vid Bildverkstan i Malmö,
tillägnar Olov Andersson sin utvecklingsstörda dotter Brita.
(baksidestext)
|
